Vad är igentligen meningen med att media varje år annonserar ut "årets julklapp"? Årets julklapp är för dom fantasilösa människorna som vill ge bort något opersonligt. Om jag ska köpa något till någon så brukar jag inte kolla upp vad som är årets julklapp utan man brukar fundera på vad den personen skulle bli glad av. Det är ganska kul att ge bort något fyndigt och överraskande, inte årets brödrost. Åh, jag googlade på årets juklapp, det var en spikmatta.



Årets mest oinspirerade julklapp


//P

Nu mår man dåligt igen (igen). Jag ligger och undrar när jag ska bli frisk, om jag ens har förmågan att vara frisk. Jag tog svin-sprutan idag. Det kan vara en bidragande anleding till mitt piss mående just nu. Det känns som att hjärnan försöker slå sig ut ur pannbenet med en hammare. Och armen, den är inte att leka med. Varför var jag tvungen att vaccinera mig? Jag har ju redan haft svine. Bajs. Det enda som är lite kul just nu är, ehm, nä. Jag kan inte komma på något, nitans. Snart ska jag kanske sova. Det innebär att jag kommer somna före alla småbarn. Vilket är ganska jävla coolt.


//P - Det blev ingen bild idag

Det känns överflödigt att påpeka att det har snöat eftersom, kanske varenda person från skellefteå har skrivit
-SNÖÖÖÖÖÖÖH(15 utropstecken) på sin facebook. Men ja, det har snöat och ja, jag älskar det. Det är ingenting som är så mysigt som ett rejält lager snö. Nå, imorgon är det prov i teknik historia. Det ämnet handlar om stenen och dess olika användingsområden. När man ska upp på MVG nivå kan det även handla lite om elden och dess för och nackdelar. Otroligt fånigt ämne faktist. Det fyller liksom ingen funktion. Hur som helst taggar man inte. Jag har 20 sigor att plugga in i kväll och dessutom har jag rep med bandet (Vilket alltid är lika trevligt) mellan sju och ja, när vi nu slutar. Spännande, det ser ut att bli nattmangling.


Nämen ser man på


//P

För er som har lyckats missa det:

Nu är det tydligen snart jul igen. Det känns inte. Inne på torget står massa klasser och försöker sammla in pengar till klassresor. Det säljs lussebullar och mjukkaor. Man har packat det  som föreställa centrum i våran lilla stad, med barrträd. Alla affärer använder flitigt färgen röd för att försöka få lite julstämning. Samma gammla låtar spelas överallt. Jag känner ingenting. Ingen julstämning. Det är inte det faktum att gräset fortfarande sticker upp eller det faktum med att snön lyser med sin totala frånvaro. Nej, jag känner ingen jul känsla på grund av att jag har andra saker att fokusera på som är roligare än julafton, än att bli ett år äldre. Sen kan man väl inte bli less på julen? Eller kan man? Kan man verkligen bli less på att sitta varje år och se samma TV program och äta samma mat? Jag tror att jag börjar bli less. Vi svenskar verkar älska traditioner. Vi verkar vara rädda för att bryta mönster. Vad skulle hända om det var Bamse på julafton istället för Kalle Anka? Folk skulle gå berserk. Det skulle bli kaos. SVT's huvudkontor skulle inte stå kvar i alla fall. Nej, i jul blir det svart i stället för rött, Tool i stället för Carola och skrov i stället för köttbullar, för jag orkar inte längre



Jag försöker provocera fram jul kännslor genom att läsa kalle anka sniffa pepparkaksdeg äta skinka med senap tända advents ljus och titta på mandariner. Det funkar inte


//P

Ja, nu blir det dax för det första dressings inlägget här i bloggen. I kväll stod det hamburgare på menyn hos familjen Hedenström. Hamburgare är en genuint god maträtt som fungerar i nästan alla lägen. Dressingen är huvudmomentet i det hela, enligt mig. En god dressing är lika viktig som ett gott kött eller som ett gott bröd. Ikväll failade vi. En tub med Ica's hambugerdressing stod på bordet. Den ser inte särskilt märkvärdig ut. Jag klämmer ut en sträng dressing på min burgare, den ser ganska god ut. Skenet bedrar. Ica's Hamburger dressing är det äckligaste jag har smakat i hamburgerdressings väg. Den smakar utspädd sötsenap som någon har rört ner bostongurka och dill i. För ja, det är dill i dressingen. Nu ska jag gå och kasta dressing.



Hej, jag smakar dill

//P

Nå, i nuläget har kalawesomarna Pontus och Filip en enorm mängd läsare. Vilket är helt förståeligt med tanke på att våran blogg bara stått och... ja, stått. Vi tvär vägrade bloggande tills vi hade en header. Och nu har vi en. Nu återstår bara en grej, bloggande. Och jag tänkte göra en liten mjukstart, ett fint inlägg tillägnat en fantastisk människa, en man som har skänkt glädje och kärlek till oss alla. Kärlek som kommer sitta kvar i kommande generationer.

Holländaren Andel Soree har tillägnat hela sitt liv med att göra det han älskar, spela luftgitarr. Jag vill hylla den lilla människan som verkligen ger järnet även om det bara handlar om att spela lufgitarr. Andel är en riktig hjälte. 2008 kom han tvåa i världsmästerskapen i luftgitarr. Grattis Andel, vi älskar dig


//P